Anor - Landstedt/Hallin - Ansedel
Anor - Landstedt/Hallin - Ansedel
Partners
Äktenskap1615
BarnMatts (ca 1615-1659)
Pål (1618-1670)
Anders (ca 1615-ca 1665)
Beata [Beda] (1625-1678)
Sofia (ca 1630-)
Notis för Pål Pålsson
Född ((Skattelängd) leif.bostrom@graninge.se)
OBS: Beräknad födelseår dödsår
Död (Nordmaling DBG1649,17/2, §7)
Död i Agnäs, Nordmaling (AC) Källa: O. Egerbladh Örträskbok.114 Agnäs har blivit känt som finnbosättning även bland de finnar som slagit sig ner i södra
Ångermanland och Själevad,vilket också innebär sekundära inflyttningar inom landskapet.
¶
Det verkar klart att Pål Pålsson kom med sin stora familj till Agnäs 1638, från Viksjö finnmark i dåvarande Stigsjö socken.
¶
Pål Pålsson I fick 1640 lagfart på ett hemman på 7 1/2 seland i Agnäs, som han hade köpt av
Per Perssons änka Kerstin. 1647 levde Pål Pålsson I med största sannorlikhet eftersom det i
domboken fastställdes att han skulle ha skattat för 15 seland under 8 år och 12 seland
under 3 år.
¶
Det kan inte vara Pål Pålsson II, som troligen ännu ej fyllt 20 år, utan det måste vara Pål
Pålsson I.
Enligt DB 1649 framgår att Pål Pålsson I såväl som hans hustru måste vara döda.
Texten lyder: ”Pål Pålsson och Mats Pålsson har fått utstå mycket
besvär efter föräldrarnas död.”
¶
Det är sannolikt att Pål Pålsson I:s hustru har avlidet 1645. Vi känner ej till hennes namn.
¶
Det finns vissa skrivningar i senare domstolsprotokoll som antyder att Pål Pålsson I omgående
skulle ha gift om sig. Även denna hustru skulle då ha avlidit före 1649. Det är förenat med stor osäkerhet att försöka definiera hans barn och barnbarn, eftersom
samma namn återkommer i flera generationer.
¶
AGN1649,17/2,§7;
Efter såsom Pål Pålsson och Mats Pålsson i Agnäs hava stort besvär uppstådt hemma i
gården efter deras föräldrars frånfälle / framför de andra syskonen / och för än som
arvskiftet skedde, alltså tillstås dem nu till en begynnelse och vidare besked uppå sin mödho
och arbete som de havt haver, att njuta de -- 4 tunnor råg som av onyttan Lått tagen är, och
på den Swedan Utsått som de efter föräldrarnas död huggit haver och dem med rätta tillhörer
efter Nämndens samtycke.
OBS: Beräknad födelseår dödsår
Död (Nordmaling DBG1649,17/2, §7)
Död i Agnäs, Nordmaling (AC) Källa: O. Egerbladh Örträskbok.114 Agnäs har blivit känt som finnbosättning även bland de finnar som slagit sig ner i södra
Ångermanland och Själevad,vilket också innebär sekundära inflyttningar inom landskapet.
¶
Det verkar klart att Pål Pålsson kom med sin stora familj till Agnäs 1638, från Viksjö finnmark i dåvarande Stigsjö socken.
¶
Pål Pålsson I fick 1640 lagfart på ett hemman på 7 1/2 seland i Agnäs, som han hade köpt av
Per Perssons änka Kerstin. 1647 levde Pål Pålsson I med största sannorlikhet eftersom det i
domboken fastställdes att han skulle ha skattat för 15 seland under 8 år och 12 seland
under 3 år.
¶
Det kan inte vara Pål Pålsson II, som troligen ännu ej fyllt 20 år, utan det måste vara Pål
Pålsson I.
Enligt DB 1649 framgår att Pål Pålsson I såväl som hans hustru måste vara döda.
Texten lyder: ”Pål Pålsson och Mats Pålsson har fått utstå mycket
besvär efter föräldrarnas död.”
¶
Det är sannolikt att Pål Pålsson I:s hustru har avlidet 1645. Vi känner ej till hennes namn.
¶
Det finns vissa skrivningar i senare domstolsprotokoll som antyder att Pål Pålsson I omgående
skulle ha gift om sig. Även denna hustru skulle då ha avlidit före 1649. Det är förenat med stor osäkerhet att försöka definiera hans barn och barnbarn, eftersom
samma namn återkommer i flera generationer.
¶
AGN1649,17/2,§7;
Efter såsom Pål Pålsson och Mats Pålsson i Agnäs hava stort besvär uppstådt hemma i
gården efter deras föräldrars frånfälle / framför de andra syskonen / och för än som
arvskiftet skedde, alltså tillstås dem nu till en begynnelse och vidare besked uppå sin mödho
och arbete som de havt haver, att njuta de -- 4 tunnor råg som av onyttan Lått tagen är, och
på den Swedan Utsått som de efter föräldrarnas död huggit haver och dem med rätta tillhörer
efter Nämndens samtycke.